Mikael
Strömberg

Somliga konstnärer vill begravas levande. (Ur en tjurskalles funderingar)

Det finns ingen Sanning i Konsten, lika lite som det finns en Lokomotiv-Sanning, en Hus-Sanning, en Flygplans-Sannig, en Kejsar-Sanning, en Tiggar-Sanning osv. (Satie i artikel för Vanity Fair)

Musikvaruhuset åtar sig reparationer. Symfonier komponeras medan ni väntar. Allvarlig musik görs glad. De svåraste stycken sätts om för ett finger. Inga fler obegripliga kompositioner! (Satie i en ironisk text riktad till Musikindustrin)

Kärleken är en nervsjukdom. (sagt av Satie till konstnären Augustin Grass-Mick).

Under hela min ungdom sa man till mig: Ni får se när ni blir 50. Jag är 50 år. Jag har inte sett någonting. (Anteckning)

Såvitt jag förstår är ni en röv – om jag får säga – en omusikalisk röv. (Satie i upprört brev till en musikkritiker)

Jag älskar världen, den stora världen, till och med halv-världen, eftersom jag personligen är av halv-världslig natur. (Från anteckningen Mitt livs innersta vrår).

Min läkare har alltid uppmanat mig att röka. Han säger: Rök, min vän! Annars gör bara någon annan det i ditt ställe! (ur En musikers vardag).

Man borde förverkliga musik som är en del av omgivningen. Den skulle kunna fylla ut den ofta besvärliga tystnaden som ibland uppstår och bespara folk de vanligaste plattityderna. Samtidigt skulle den kunna dämpa en del av oväsendet från gatan. (Satie om sin uppfinning: Musique d’ameublement, möbelmusik eller som vi säger idag: Ambient).

 ”Jag föddes mycket ung till en mycket gammal värld.” (Anteckning under självporträtt).

Jag andas varsamt (lite i sänder). På promenader håller jag hårt om kotorna med blicken fäst bakom mig (ur En musikers vardag).

Man har gott om tid att vara på en kyrkogård (ur Rysk tennis).