Dada lever!

Hur mår Dada idag? Tack bra.

Dada lever. Dada bejakar livet lika mycket som döden. Dada är en grimas vid anblicken av alltings absurditet. Ett resolut framkallat kaos är det enda som kan skapa ny konst.

En av chefsideologerna för hundra år sedan var Hugo Ball. Med sina fejkade forskningsresultat presenterade han tre faktorer varför dada behövdes.

  1. Den kritiska filosofin som avlägsnat Gud från världen.
  2. Vetenskapen som upplöst atomen.
  3. Den nya masskiktningen av Europas befolkning.

I samma rörelse hittar vi även Tristan Tzara (fd Samuel Rosenstock); den drivne pr-människan, lika liten och energisk som Napoleon, en briljant poet. Till tonerna av kastanjetter och visselpipa läste han med största möjliga allvar… ooooo prrxa chrraz … zimzim uralla uralla zimzim zanzibar.

Och Marcel Janco (fd Marcel Iancu), masktillverkaren, bildkonstnären som hyllade “purifikationsmåleriet”. För Janco var innebörden av dada entydig: “Det barnsliga, direkta”.

Nu är det 2018. Marie Lindgren och jag hakar på historien och söker oss fram i projektet SYNAPS. Vi testar göra konst ungefär på samma sätt som den gamla vikmetoden. Ja ni vet när en tecknar eller skriver och viker papperet och lämnar över till nästa att göra likadant.

Jag lämnar över ett ljud. Marie svarar med en skiss. Jag spelar in papperet och skickar över en fil. Marie gör en ny form, osv.

DADAdidi.

MS