Ström

Strömavbrott. Någon timme går väl an. Det känns bara pittoreskt att gräva fram stormköket och spela sällskapsspel i värmeljusens sken. Jag minns att strömavbrotten var vanligare förr.

Men en dag, en vecka, en månad? Vad händer om all elektricitet plötsligt upphör? Kan elen ta slut?

Elektricitet är antagligen universums mäktigaste kraft – som hämtad från en katastroffilm. Alla jordens oceaner stiger och avdunstar om elen upphör. Vattenmolekylerna dör, DNA-trådarna i din kropp brister, alla organismer som andas luft kvävs, slutligen öppnas hela marken, bergen störtar ner i tomrummet, kontinenterna slits itu och jorden smälter ner till en prick. Det sista som händer är att solen och stjärnorna slocknar och allt övergår i natt. Men det har inte hänt på tretton miljarder år. Så länge det finns ungefär lika många positiva som negativa laddningar lär det heller aldrig inträffa.

Vem har inte suttit och gnidit eternitstaven med hermelinpälsen i skolan och aldrig riktigt fatta vitsen? Eller haft stor uppvisning på barnkalaset genom att gnugga ballonger i håret så att de fastnar i taket.

Vid närmare eftertanke har elektriciteten både blivit mer “synlig” och mer “metafysisk” med åren. Numera går det inte en dag i mitt liv som jag inte känner en statisk knäpp. Jag byter fler glödlampor och säkringar idag än för tio år sedan. Det verkar vara något i hela min livsmiljö som gör att elektriska laddningar trivs bättre; sprakar, knäpper, löser ut, strömmar.

Det är ett äventyr att följa elens resa från den första telegrafkabeln över Atlanten till eldstormens Hamburg, från det mänskliga nervsystemet, via e-posten tillbaka till universums födelse.

Särskilt drabbande i detta kretslopp är historien om Alexander Bell som uppfann telefonen för att kunna uppvakta sin stora kärlek, den döva Mabel. Och ta kodknäckaren Alan Turning som byggde en dator för att på något sätt förstå sin homosexualitet. Eller den sorgsna enstöringen Heinrich Hertz i Karlsruhe.

Elektroner studsar fram inne i en tråd. Det gav oss telegrafer och telefoner, glödlampor och motorer. Radio, radar och mobiltelefoni. Laddning kan även tvingas ihop i tillsynes orörliga tillstånd, så kallade minnen. Det gav oss datorerna.

Jag tittar på mina två hål i väggen: där väntar ett kraftfält, distribuerat av något kraftbolag långt borta. När man sticker in en kontakt i ett uttag och slår på strömmen flyger detta tyglade fält in i bostaden, intar läge i en glödlampa eller apparat och sätter fart på elektronerna som redan ligger och väntar där. Elkablarna som leder in i bostaden kan liknas vid vägar som styr det flygande kraftfältet. När man sedan drar ur stickkontakten skickas kraftfältet hela vägen tillbaka till kraftbolaget.

När vi ringer (på gammalt vis via fast telefoni) skickas alltså ett osynligt kraftfält iväg som sätter de elektroner som redan väntar i mottagarens telefon i rörelse!

Så låt mig försöka förklara något jag inte riktigt förstår. Den sammanlagda elektriska laddningen i universum har aldrig förändrats. Den virvlar där inne i våra celler, i timmar, i årtionden. Denna urgamla stabilitet räddar oss. Den har legat där och väntat. Och skulle något gå fel kan vi svälja en tablett prozak som minuten efter förvandlas till flytande elektricitet.

Hur nära vi än tycks stå varandra ligger vi ständigt utom räckhåll för varandra eftersom glödande elektroner från våra läppar och kroppar alltid ligger i vägen för hundraprocentig direktkontakt.

Men bakom det teknologiska skalet finns ju oftast en större och djupare berättelse: “En ung kvinna träffar en man och blir upp över öronen förälskad. Många decennier senare, gammal och böjd och med barnbarn omkring sig, hör hon ett av sina egna barn läsa högt ur hans kärleksbrev. Först är orden fjärran, men så träder hennes kropps natriumpumpar och neurontransmittorer i funktion med sin glödande elektricitet. Hon tittar upp. Och minns.”

Ett citat att sätta i händerna på världens samtliga elbolag så att de förstår att elektriciteten de säljer inte är deras, utan bara är till låns.

Elen är ingens egendom. Strömfälten ingår i Det Stora Kretsloppet.