Du står där och försöker hitta sin plats i kön och väljer mellan dagens rätter; vattnig fläskkorv, klibbiga bruna bönor eller knastertorr torsk. Expediten lägger ett stort mynt på matbrickan. En kaffepolett? Hur ska det användas? Var är myntspringan?

I Sverige användes den första poletten redan på 1600-talet i relativt stor omfattning, som bevis för utfört arbete eller forsling, levererade varor eller liknande. Den fungerade också som ersättning för skiljemynt. Poletter gjordes av koppar, mässing och läder. Från mitten av 1750-talet till långt in på 1830-talet var (med stöd av kungligt brev) Stora Kopparbergs bergslags poletter gångbara i nästan hela mellersta Sverige.

I mitten av 1800-talet började poletter användas för ett nytt ändamål, nämligen att genom tidsbesparing vid betalningen underlätta till exempel ångbåts-, spårvägs- och bussresor. Poletter av hårda material kunde också användas i automater. Även på bryggerier, restauranger, badhus, rakstugor, nöjesfält och dansbanor.

Det är nu det blir intressant. Ljudet av poletten som ramlar ner i ett klonkande skrin har säkert fått sitt bevingade ”poletten ramlar ner” av en viss anledning. Det förlösande: ”Hurra, äntligen, jag har fattat!”.

Och snart är ljudet utrotat. Hur gör vi då?

MS